Fett eller kolhydrater – Slaget om makronutrienterna

Dieter kan vara lika heliga som religion och länge har det pågått en slag om vilken fördelning det ska vara på tallriken mellan de olika typerna av makromolekyler (fett, kolhydrater och protein). För 30-40 år sen fanns det en konsensus att andelen fett skulle hållas låg då det kunde leda till fettma, diabetes, hjärtsjukdomar och andra sjukdomar. Sedan dess har pendeln sakta slagit om och idag ser man mer positivt på fett medan (processade) kolhydrater anses leda till sjukdomar. Samtidigt har det funnits de som argumenterat för att proportionerna mellan fett och kolhydrater spelar mindre roll och att det viktigaste är vilken typ av respektive makromolekyl som man äter. Nu har fyra framstående forskare men olika perspektiv på frågan sammanfattat forskningsläget i en vetenskaplig artikel i Scicence. De har sammanfattat den konsensus som finns i dagsläget kring makronutrienter och kroniska sjukdomar.

Det kan vara svårt att spåra varifrån stigman kring fett kommer ifrån men i artikeln i Science skriver författarna om en rapport som antogs av den amerikanska senaten 1977 där det rekommenderades att amerikaner skulle minska konsumptionen av fetter och speciellt mättade fetter, och öka intaget av kolhydrater. Någon konsensus för dessa rekommendationer fanns inte bland forskarna och några studier fanns det knappt heller. Man kan också tänka sig att samma trender med rekommendationer om minskat fettintag och ökat intag av kolhydrater även fanns bland övriga länder på den tiden. Rekommendationerna om att minska fettkonsumptionen fortsatte på 1980-talet. Minskat intag av socker låg på en andra plats vad gällde prioritet för folkhälsan, och då främst på grund av problem med karies för barn. Det fanns en tro på den här tiden att kolhydrater, oberoende typ av kolhydrat, var ofarligt och kanske till och med skyddande mot olika typer av sjukdomar som cancer och hjärt och kärl-sjukdomar.

Proportionerna av fettintag minskade som ett resultat av detta (i USA) från 42% under 1970-talet till 34% nu för tiden, samtidigt som proportionen av  kolhydrater ökade. Under denna period har dock sjukdomar som diabetes ökat och antalet överviktiga människor har ökat. Enligt Science-artikeln är det dock inte fastställt att dessa trender har en orsakssamband. Detta eftersom att det finns populationer som har en diet som består av lågt intag av fett, men där populationerna har bland de längsta livslängderna. Man måste även ta hänsyn till att andra aspekter av matvanor har ändrats under denna period, som till exempel att portions storlekarna har ökat, att man oftare äter ute och fler typer av mat är processade. Fysisk aktivitet har även minskat de senaste decennierna.

Det finns dock inga tydliga bevis för att det är fettkonsumtion som är orsaken för folksjukdomarna. En allt större medvetenhet om detta har gjort att diettrenden nu börjar gå åt andra hållet med dieter som innehåller mindre mängder kolhydrater och större mängder fetter. Författarna till artikeln ger exemplet att av de 10 bästsäljande böckerna på Amazon om viktnedgång handlar fyra stycken av dem om ketogen-diet (vid tidpunkten för när den här artikeln publicerades var det sju böcker på toplistan som handlar om en ketogen diet).

Vad gäller forskningsläget finns det metastudier som visar att fettdieter ger en något större viktnedgång än dieter med högre intag av kolhydrater, och det finns studier som visar en bättre kontrol av diabetes genom en minskad intag av kolhydrater. Men det finns inga klara bevis för att fettdieter långsiktigt är bättre alternativ för att långsiktigt hantera övervikt.

Författarna resonerar att det viktiga egentligen kanske är att hitta proportioner av kolhydrater och fetter som är anpassade efter individen. Eller att det kan vara viktigare att fokusera på kvalitet på maten snarare än kvantitet, och att matvanor är mer viktiga än proportioner.

Vad gäller en ketogen diet menar forskarna att den preliminära datan ser lovande ut men att många fler studier, och då långsiktiga studier, behöver utföras innan några definitiva svar kan ges.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *